Guldläge att ta fram ny strategi för att främjasvensk miljöteknikexport på energiområdet

Trots en mycket bra utvärdering av Tillväxtanalys fick Alliansregeringens miljöteknikexportstrategi inget stöd till fortsättning efter regeringsskiftet. Jag föreslår att den nya regeringen agerar för att en samlad svensk internationell miljö- & klimatstrategi tas fram som kan lanseras under EU-ordförandeskapet till våren, skriver Jonas Törnblom, en av två grundare av Stockholm Center of Governance samt tidigare vice vd och marknadschef för Envac. Nedan artikel publicerades i Aktuell Hållbarhet den 10 oktober 2022.

Alla verkar vara överens om att Sverige ska ligga i framkant i utvecklingen av ny teknik för en minskad klimatpåverkan. Även om de investeringar som görs i Sverige skulle resultera i lägre miljö- och klimatpåverkan om de gjordes i andra länder hävdas att vi ska ”visa vad som är möjligt”. Både för att möjliggöra en omställning globalt och för svenska företags möjligheter att exportera sina lösningar.

I över 20 år har jag vid minst 500 tillfällen presenterat svenska miljötekniklösningar och stadsutvecklingsprojekt för utländska delegationer. Det internationella intresset att lära om svensk miljö- och klimatteknik är stort. Likaså intresset för vår stadsutveckling. Nästan alltid får jag frågan ”hur får ni alla att samarbeta”. Man syftar då på samarbetet mellan myndigheter, kommuner och privata företag som möjliggjort system och affärsmodeller för att t ex ta tillvara överskottsenergi från olika källor. I de här fallen handlar det om systeminnovationer, även om teknikinnovationer är en viktig del av den svenska modellen.

Som exempel på en systeminnovation har Sverige ett i princip koldioxidneutralt system för uppvärmning. Det framförs ofta att det beror på våra unika naturresurser av fossilfri energi. Då bortser man från att vi har byggt system där vi i decennier, genom systemutveckling, minskat vår energikonsumtion, tagit till vara på överskottsenergi och ökad användning av tillgänglig inhemsk energi. Ett system som många länder i Europa skulle ha haft stor nytta av idag. Men tekniska lösningar som är en del av svensk systeminnovation har samtidigt visat sig svåra att ”exportera”.

Ett viktigt skäl till att överföringen av svenska erfarenheter och systemlösningar inte varit framgångsrikare finns i mottagarens organisatoriska och institutionella kontext. I dessa behövs det systemförändringar och systemanpassningar. Och detta – vilket är centralt – är förändringar exporterande företag inte har möjlighet att hjälpa till med. Men är inte dessa på plats, blir det tyvärr ingen försäljning.

Vad kan göras för att underlätta spridningen av svenska system- och tekniklösningar?

Ska världen ställa om till ett mer hållbart nyttjande av jordens samlade naturresurser, och komma bort från fossilbaserad energi, behövs inte bara teknikinnovation. I minst lika hög grad krävs systeminnovationer och spridning av bra systemlösningar.

På områden där Sverige har kommit lång i sin systemutveckling, i jämförelse med andra länder behöver vi kunna erbjuda hjälp med och erfarenheter av systemanpassning. Detta krävs ofta för att över huvud taget möjliggöra en översättning av de svenska erfarenheterna och exemplen till en ny kontext. Exempelvis hjälp att övertyga politiker och finansiärer och att forma gränsöverskridande samarbeten. Det kan handla om utbildning och kommunikation eller upphandling och kvalitetssäkring. Här kan svenska kommunala tjänstemän spela en ovärderlig roll i att trovärdigt och opartiskt hjälpa till med systemanpassningarna.

Vi har kompetens och resurser inom hela värdekedjan - från att ta emot besök och hjälpa till med förstudier, information och utbildning till finansiering, erfarenhetsutbyte, tekniska installationer och slutligen drift. Men resurserna är splittrade och får inte det genomslag de skulle kunna få. För att nå tillräcklig potential och effekt av vårt internationella hållbarhetsarbete behöver vi därför ta en bredare ansats där det privata krokar arm med det offentliga. Här kan inspiration hämtas från den miljöteknikexportstrategi som Alliansregeringen utvecklade i början av 10-talet. Ledordet var samverkan mellan flera politikområden - miljö, främjande, näring och bistånd. Strategin operationaliserades genom ett 20-tal regeringsuppdrag med stödinsatser längs hela värdekedjan och till en bred krets av offentliga och privata aktörer. Inom Regeringskansliet hölls samarbetet ihop av en grupp statssekreterare. Trots en mycket bra utvärdering av Tillväxtanalys fick dock miljöteknikexportstrategin inget stöd till fortsättning efter regeringsskiftet.

En hållbar omställning globalt är viktigare än någonsin. Och svenska exempel kan göra skillnad. Inte minst våra systemlösningar inom energiområdet. Jag föreslår att den nya regeringen agerar för att en samlad svensk internationell miljö- & klimatstrategi tas fram som kan lanseras under EU-ordförandeskapet till våren.

Jonas Törnblom

VD för Stockholm Center of Governance

Fakta:

Jonas Törnblom var 2001-2017 vVD och marknadschef för Envac och dessförinnan i tio år VD för den tyska filterproducenten Blücher GmBH i Düsseldorf. Som styrelseledamot och debattör i miljö- och klimatbranschen är han flitigt anlitat som presentatör av svenska lösningar. 2020 grundade Jonas Törnblom tillsammans med Dr. Mats Tyrstrup Stockholm Center of Governance www.scog.se med syfte att öka vår kunskap om ledarskap av komplexa, gränsöverskridande samhällsutmaningar. Smart City Sweden är en satsning, finansierad av svenska regeringen och Energimyndigheten som sedan ett par år tillbaka gjort ett omfattande arbete i att kartlägga svenska best practice på miljö-och klimatområdet och sedan koppla dessa projekt till svenska företag. Allt finns tillgängligt på www.smartcitysweden.se och utgör en värdefull grund för att förbereda intresserade besökare.